Mjölkproteinallergi hos barn
I Sverige är komjölk den vanligaste orsaken till allergi och överkänslighet hos barn. Mjölkproteinallergi, som också kallas komjölksproteinallergi, mjölkallergi eller komjölksallergi, innebär att man inte tål de proteiner som finns i mjölken. Mjölkproteinallergi uppstår oftast när barnet är under ett år och börjar få mjölkprodukter. De allra flesta barn växer ur sin mjölkproteinallergi före 5 års ålder.
Det finns två olika orsaker till att man inte tål komjölk. Den vanligaste hos småbarn och bebisar är att man är allergisk mot proteinet i mjölken. Om man reagerar på mjölksockret, laktosen, är man inte allergisk, utan överkänslig. Att reagera på laktos kallas att vara laktosintolerant och är mycket ovanligt bland småbarn. Däremot kan man under en kort tid (ca 2 veckor) efter till exempel en magsjuka eller maginfluensa uppleva att barnets mage har svårt att tåla mjölk, detta är dock övergående och kallas för sekundär laktosintolerans.
Vanliga symtom vid mjölkproteinallergi
magont
nässelutslag eller eksem
kräkningar
diarré
dålig sömn
dålig viktuppgång
blodig avföring
Ibland kan barnet få luftvägsbesvär med snuva, hosta eller astma.
Behandling vid mjölkproteinallergi
Behandlingen av mjölkproteinallergi består av att undvika mjölkprodukter. Komjölk är ett baslivsmedel, varifrån ett växande barn hämtar ungefär 22 procent av sitt energibehov och ett stort antal näringsämnen. Det finns komjölksprotein i många livsmedel, exempelvis i ost, charkuterier, bröd och halvfabrikat. Att ta bort alla mjölkinnehållande livsmedel i ett barns kost och ersätta dem på rätt sätt är därför både svårt och viktigt – inte minst under barnets första levnadsår då det tredubblar sin vikt och växer åtskilliga centimetrar. Därför behöver man oftast hjälp av en dietist för att planera en mjölkfri kost vid mjölkproteinallergi. Det finns också s.k. ”mjölkskolor” som ger drabbade familjer stöd och utbildning och som anordnas via barnmottagningar runt om i landet.
För barn som inte ammas finns det mjölkfria modersmjölksersättningar som man kan få på recept till de minsta barnen. Från det att barnen är 6 månader finns Enago mjölkfri gröt och välling att köpa i livsmedelsbutikerna. Gröt och välling rekommenderas av Livsmedelsverket till barn upp till 2 års ålder på grund av att de innehåller mycket vitaminer och mineraler, bland annat järn och kalcium som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd via maten. Enago mjölkfria gröt och välling innehåller lika mycket näring och energi som traditionell mjölkinnehållande gröt och välling.
Hjälp vid mjölkproteinallergi
Som en hjälp när du letar övriga mjölkfria produkter i butiken har vi här nedan gjort en sammanställning med tips och råd till dig som skall undvika komjölksprotein. Samma lista finns också i vår folder som du hittar hos din BVC-sjuksköterska. Kom ihåg att alltid läsa på förpackningar då innehåll i produkter kan ändras.
Tips och råd till dig som skall undvika komjölksprotein
Undvik följande produkter och ingredienser:
Crème Fraiche
Fil- och filprodukter
Fetaost
Färskost/Keso
Glass
Grädde (-pulver)
Gräddfil
Kasein / kaseinat / natriumkaseinat / kalciumkaseinat
Kesella
Kvarg
Kärnmjölk
Laktos
Margarin (om ej mjölkfritt)
Mesost
Messmör
Mjukost
Mjölk (-pulver)
Mjölkalbumin
Mjölkprotein
Mjölkäggvita
Mjölkchoklad
Ost
Skummjölk (-pulver)
Smältost
Smör
Torrmjölk
Vassle
Yoghurt
Kika extra på följande produkter som kan innehålla mjölkprotein:
Får-, get- och buffelmjölk innehåller protein som liknar det som finns i komjölk och bör därför undvikas
Bröd, bullar, kex och skorpor som bakats med mjölk eller margarin. Brödet kan även vara penslat med mjölk
Buljongtärningar, fonder och kryddblandningar
Charkvaror som korv och leverpastej
Chips och snacks
Chokladpulver
Godis, nougat och choklad (även mörk choklad)
Hel- och halvfabrikat, ex såser
Maränger kan vara bakade med mjölkprotein istället för ägg
Müsli, flingor, ströbröd och paneringar
Sorbet
För er som vill veta mer så rekommenderas 1177 Vårdguiden: 1177 – Mjölkproteinallergi