Övergången från bröstmjölk eller ersättning

När det är dags att börja med fast föda

Runt sex månaders ålder är det vanligt att små barn är redo att börja äta vanlig mat i form av smakportioner. Under barnets första sex månader har näringsbehovet i huvudsak tillgodosetts genom bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Vid det här laget är det dags att långsamt introducera annan mat för att möta barnets växande behov av energi, järn och andra viktiga näringsämnen. Det är också ett sätt att vänja barnet vid nya smaker och konsistenser. Under övergången kan man fortsätta att amma eller ge ersättning tills barnets intag av annan mat är tillräckligt stort för att täcka behovet.

Så går du från helamning till smakportioner

Det är viktigt att barnet ammas fullt eller får modersmjölksersättning tills det är sex månader. Från fyra månaders ålder, låt barnet börja få prova på vanlig mat i form av pyttesmå smakprov. Du behöver då inte tillaga särskild mat till barnet utan låta hen smaka något kryddmått av den mat du själv har på tallriken. Det är alltså inte fråga om att plocka fram tallrik och haklapp, utan låt smakprovet vara just smakprov, inte början till måltider. Det gör heller ingenting om maten innehåller salt då det är fråga om en så liten mängd. Däremot måste maten förstås ha mjuk konsistens så att barnet inte sätter i halsen. Om barnet inte är intresserat behöver du inte ge smakprover, bröstmjölk eller ersättning ger all den näring som barn behöver under de första 6 månaderna.

Vid cirka sex månader är det dags att introducera ”riktiga” smakportioner. Bröstmjölken/ersättningen behöver då kompletteras med annan föda för att bland annat täcka barnets energi- och järnbehov, men i början handlar det om mindre mängder fast föda. Det är viktigt att mängden mat ökas långsamt. Det finns inga regler för vilken mat man skall börja med. Det viktiga är att maten har mjuk konsistens så att barnet inte sätter i halsen. Barn som får pröva många olika smaker när tillvänjningen startar kan ha lättare att acceptera nya livsmedel. En del barn accepterar snabbt medan andra är mer skeptiska och behöver pröva ny mat många gånger. Om barnet visar ovilja mot maten är det bättre att vänta några dagar och sedan pröva igen.

Från ca 6 månader är det viktigt att tänka på järnet. Livsmedelsverket skriver ”Järn är ett viktigt näringsämne som små barn har svårt att få tillräckligt av. Eftersom de växer så fort behöver de nästan lika mycket järn som en vuxen man. Men små barn kan ju inte äta lika mycket som en vuxen och därför behöver de mat som har berikats med järn. Det är svårt att nå upp till det rekommenderade järnintaget utan att använda järnberikade produkter.” Rekommendationen i Sverige är att berikad gröt och välling bör vara en del av barnets kost, gärna upp till två års ålder. Enago gröt & välling är järnberikad.  En portion gröt eller välling från Enago innehåller cirka en tredjedel av det rekommenderade dagsbehovet av järn för små barn.

Hur måltidsrutinerna förändras med tiden

När barnet får mer av annan mat börjar måltiderna att formas mer likt vuxnas. Måltiderna börjar då handla mer om att ge barnet mättnad än enbart om att prova nya smaker. Samtidigt är det viktigt att vara lyhörd och låta barnet styra mycket av takten. Vissa barn vill snabbt äta mer, medan andra föredrar en långsammare övergång.

Barnet behöver tillskott av d vitamin vilket brukar ges dagligen med droppar som finns att få på din BVC.

Vanliga utmaningar under övergången

Många föräldrar upplever att det kan vara en utmaning när barnet ska få mer av annan mat. Vissa barn vill inte öppna munnen, andra spottar ut maten eller visar ointresse. Det är vanligt att dessa reaktioner oroar, men ofta är det en naturlig del av att lära sig något nytt. Det kan hjälpa att ge barnet samma typ av mat vid olika tillfällen och att hålla en lugn och positiv ton vid matbordet.

Om barnet vägrar mat under längre perioder eller om viktkurvan påverkas negativt, bör man kontakta BVC. Där kan man få vägledning kring hur barnet matas, och tips på hur man bäst ger barnet förutsättningar att komma igång med ätandet igen.

En annan utmaning kan vara smidigheten i att ta till majskrokar, russin, kex osv för att hålla barnet sysselsatt i vagnen eller som tröst. Men det är ingen bra idé. Att ständigt ha någonting i munnen är inte bra för barnets tänder eller för matlusten. Man kan jämföra barns aptit med ett batteri som bör laddas ur ordentligt innan det laddas upp igen, istället för att småladdas. Det är inte farligt att ett barn blir hungrigt, det kan tvärtom vara bra att bekanta sig med signalen kurr i magen. Om barn inte är hungriga avstår de från att äta. Satsa på riktiga måltider istället. Försök att hitta en måltidsordning där det går åtminstone 2-3 timmar mellan målen, så att barnet är hungrigt när huvudmålen serveras.

När det är dags att trappa ner bröstmjölk eller ersättning

Vid ungefär ett års ålder kan barnet få största delen av sin näring från fast föda. Hur länge ett barn får bröstmjölk eller bröstmjölksersättning varierar mellan familjer och kulturer, och det finns inga exakta regler för när det måste upphöra. Det viktiga är att barnet får en näringsrik och varierad kost som täcker behovet av energi, vitaminer och mineraler.

– läs mer hos Livsmedelsverket och rådgör gärna med BVC vid frågor.

Vanliga frågor om övergången från bröstmjölk eller ersättning

• När är det dags att börja ge barnet vanlig mat?

  Runt sex månaders ålder är det vanligt att små barn är redo att börja äta vanlig mat i form av smakportioner.

• Hur länge ska barnet få bröstmjölk eller bröstmjölksersättning?

  Under barnets första sex månader ska näringsbehovet tillgodoses genom bröstmjölk eller bröstmjölksersättning.

• Hur kan man ge barnet pyttesmå smakprov före sex månaders ålder?

  Från fyra månaders ålder kan barnet börja prova pyttesmå smakprov, exempelvis något kryddmått av maten från din egen tallrik.

• Måste smakprover tillagas separat för barnet?

  Nej, du behöver inte tillaga särskild mat till barnet utan kan låta barnet smaka något kryddmått av din egen mat.

• Vad ska man tänka på med konsistensen på maten i starten?

  Det viktiga är att maten har mjuk konsistens så att barnet inte sätter i halsen.

• Vad gör man om barnet inte vill ha smakprov?

  Om barnet inte är intresserat behöver du inte ge smakprover, eftersom bröstmjölk eller ersättning ger all näring barnet behöver under de första sex månaderna.

• När ska barnet börja få riktiga smakportioner?

  Vid cirka sex månader är det dags att introducera riktiga smakportioner i små mängder.

• Varför är järn viktigt för små barn?

  Små barn växer fort och behöver nästan lika mycket järn som en vuxen man, trots att de inte kan äta lika mycket mat.

• Vilken typ av mat rekommenderas för att barnet ska få tillräckligt med järn?

  Livsmedelsverket rekommenderar järnberikad gröt och välling, gärna upp till två års ålder.

  Andra järnrika livsmedel:

  Kött, blodpudding, palttunnbröd och annan blodmat är rika på järn. Bönor, kikärter, linser, tofu och en del nötter och frön är vegetariska järnkällor. Något C-vitaminrikt till måltiden, som frukt eller grönsaker, underlättar upptaget.

• Hur mycket järn ger Enago gröt och välling?

  En portion gröt eller välling från Enago innehåller cirka en tredjedel av det rekommenderade dagsbehovet av järn för små barn.

• Hur förändras måltidsrutinerna när barnet börjar äta annan mat?

  Måltiderna börjar handla mer om att ge barnet mättnad än att enbart prova nya smaker, och rutinerna liknar mer vuxnas måltider.

• Hur påverkar barnets vilja övergången till annan mat?

  Vissa barn vill snabbt äta mer, medan andra föredrar en långsammare övergång.

• Vilka utmaningar kan uppstå när barnet börjar få annan mat?

  Vissa barn vill inte öppna munnen, spottar ut maten eller visar ointresse, vilket ofta är en naturlig del av inlärningen.

• Vad kan man göra om barnet vägrar mat under längre perioder?

  Kontakta BVC för vägledning och tips på hur man kan komma igång igen.

• Är det bra att ge barnet russin, kex eller majskrokar mellan måltiderna?

  Att ständigt ha något i munnen är inte bra för barnets tänder eller matlust. Satsa på riktiga måltider i stället.

• Vad rekommenderas för att barnet ska känna hunger inför måltiderna?

  Försök hitta en måltidsordning där det går 2–3 timmar mellan målen så att barnet är hungrigt vid huvudmåltiderna.

• Finns det regler för hur länge ett barn ska få bröstmjölk eller bröstmjölksersättning?

  Bröstmjölk eller ersättning rekommenderas som enda näringskälla fram till sex månaders ålder. Hur länge ett barn får bröstmjölk eller bröstmjölksersättning varierar och det finns inga exakta regler för när det måste upphöra.

• Var kan man läsa mer om kostrekommendationer för små barn?

  – läs mer hos Livsmedelsverket och rådgör gärna med BVC vid frågor.