Mjölkallergi eller laktosintolerans?

Jennie & Agneta, båda leg.dietister och ägare Enago

Det finns två olika orsaker till att man inte tål komjölk. Den vanligaste hos småbarn och bebisar är att man är allergisk mot proteinet i mjölken. Om man reagerar på mjölksockret, laktosen, är man inte allergisk, utan överkänslig. Att reagera på laktos kallas att vara laktosintolerant och är mycket ovanligt bland småbarn och debuterar oftast först i skolåldern. Däremot kan man under en kort tid (ca 2 veckor) efter till exempel en magsjuka eller maginfluensa uppleva att barnets mage har svårt att tåla mjölk, detta är dock övergående och kallas för sekundär laktosintolerans.

Symtom vid mjölkallergi och laktosintolerans

En allergi mot mjölkprotein innebär att kroppens immunsystem reagerar på proteinerna i mjölk som om de vore skadliga. Detta kan leda till en allergisk reaktion som varierar i styrka från lindriga till allvarliga symtom. Hos barn är allergi mot mjölkprotein vanligare än hos vuxna, och symtomen kan visa sig redan tidigt i livet. Vanliga reaktioner inkluderar hudutslag, magont, luftvägsbesvär, kräkningar och diarré. I vissa fall kan även små mängder mjölkprotein ge tydliga besvär.

Laktosintolerans är vanligare hos vuxna och innebär något helt annat. Vid detta tillstånd har kroppen en brist på enzymet laktas, vilket behövs för att bryta ner laktos – det socker (mjölksocker) som naturligt finns i mjölk. Om kroppen inte kan bryta ned laktos tillräckligt effektivt, uppstår problem i matsmältningssystemet. Symtomen vid laktosintolerans varierar men kan ofta ge ont i magen, gaser, uppblåsthet och diarré. Till skillnad från allergi utlöser inte laktosintolerans en allergisk reaktion, och är därför inte farlig, men kan upplevas väldigt obehaglig.

Hur kroppen reagerar på mjölkprotein och laktos

När någon är allergisk mot mjölkproteiner reagerar immunsystemet genom att försvara sig mot proteinerna i vanliga mjölkprodukter. Detta leder till en kedja av reaktioner som kan påverka både hud, mage och luftvägar. En allergi kan vara systemisk och påverka hela kroppen.

Laktosintolerans finns i två olika former: primär och sekundär. Den primära formen innebär att produktionen av enzymet laktas inte fungerar tillräckligt, vilket gör att det blir svårare att bryta ner laktos. När kroppen inte kan bryta ned laktos ordentligt hamnar mjölksockret i tjocktarmen i stället, där bakterier bryter ned det och bildar gaser. Detta är en viktig orsak till varför den som har laktosintolerans ofta får ont i magen, uppblåsthet och diarré efter att ha ätit mat som innehåller mjölk.

Sekundär laktosintolerans kan uppstå efter en tarminfektion eller annan skada på tunntarmens slemhinna. Det finns även medfödd laktosintolerans, vilket är extremt ovanligt, men då saknas förmågan att bryta ner mjölksocker redan från födseln.

Behandling och kostråd

För den som är allergisk mot mjölkproteiner är den enda behandlingen att helt utesluta mat som innehåller mjölk eller mjölkprotein. Även små mängder kan orsaka en allergisk reaktion, och därför är det nödvändigt att noggrant läsa ingrediensförteckningar. Prognosen är god då mer än 80% av alla barn med mjölkproteinallergi tolererar mjölk vid 3 års ålder. Vid skolstart är i princip alla barn, 95%, toleranta, men mjölkproteinallergi kan förekomma i alla åldrar.

För laktosintolerans ser kostråden annorlunda ut. Eftersom tillståndet beror på brist på enzymet laktas, och därmed på svårigheter att bryta ned laktos, går det ofta att anpassa mängden mjölkprodukter snarare än att utesluta allt. Många med laktosintolerans kan tåla små mängder laktos utan att få symtom, särskilt om det intas tillsammans med annan mat. Det finns även laktosfria produkter som gör det enklare att fortsätta äta vanliga mjölkprodukter i modifierad form.

En del väljer även att använda tillskott av enzymet laktas som behövs för att bryta ned mjölksocker. Dessa kan tas i samband med måltider och hjälper kroppen att hantera laktos på ett mer naturligt sätt. Behandlingen handlar alltså om att hitta en balans där kroppen inte överbelastas med laktos, snarare än att helt undvika mjölk.

Enago gröt & välling är helt fri från både mjölkprotein och laktos och finns i varianterna: Havregröt Neutral fr ca 6 mån, Havregröt Äpple fr ca 6 mån, Fullkornsgröt ca 1-3 år, Havrevälling fr ca 6 mån, Fibervälling fr ca 1 år.

Vanliga livsmedel att undvika

För den som har allergi mot mjölkprotein behöver alla former av livsmedel som innehåller mjölk uteslutas. Detta omfattar inte bara vanliga mjölkprodukter som mjölk, grädde, ost och yoghurt, utan även många förädlade livsmedel där mjölkprotein används som ingrediens. Även små mängder kan vara problematiska.

För den som lever med laktosintolerans finns det fler valmöjligheter. Eftersom laktosintolerans innebär att kroppen inte kan bryta ned laktos på egen hand, är det viktigt att känna till vilka produkter som innehåller mest mjölksocker. Vanliga mjölkprodukter med hög laktoshalt, som vanlig mjölk och grädde, kan ge besvär. Däremot kan hårdost och smör ofta ätas utan problem, eftersom de bara innehåller små mängder laktos.

Att skilja på allergi mot mjölkprotein och laktosintolerans är avgörande för att hantera symtomen rätt. Genom att förstå skillnaderna och anpassa kosten kan både barn och vuxna med dessa tillstånd leva ett liv utan onödiga besvär.

FAQ om mjölkallergi och laktosintolerans

• Vad är skillnaden mellan mjölkallergi och laktosintolerans?

  Mjölkallergi innebär att kroppen reagerar på proteinerna i mjölk, medan laktosintolerans handlar om en brist på enzymet laktas som bryter ner mjölksockret, laktos. Mjölkallergi är en immunologisk reaktion, medan laktosintolerans är en form av överkänslighet.

• Vilken är den vanligaste orsaken till att småbarn inte tål mjölk?

  Hos småbarn är det vanligast att inte tåla mjölk på grund av allergi mot mjölkprotein. Laktosintolerans är mycket ovanligt hos små barn och uppstår oftast först i skolåldern.

• Kan barn tillfälligt få problem med mjölk efter sjukdom?

  Ja, efter till exempel magsjuka kan barn tillfälligt få svårt att tåla mjölk. Det kallas sekundär laktosintolerans och går oftast över efter cirka två veckor.

• Vilka symtom är vanliga vid mjölkallergi?

  Vanliga symtom vid mjölkallergi är hudutslag, magont, luftvägsbesvär, kräkningar och diarré. I många fall kan även små mängder mjölkprotein orsaka reaktioner.

• Vilka symtom är vanliga vid laktosintolerans?

  Symtom på laktosintolerans kan vara gaser, uppblåsthet, magont och diarré efter intag av mjölkprodukter. Tillståndet är inte farligt men kan vara obehagligt.

• Hur reagerar kroppen vid mjölkproteinallergi?

  Immunsystemet ser mjölkproteiner som skadliga ämnen och utlöser en allergisk reaktion som kan påverka hud, mage och luftvägar.

• Vad innebär primär och sekundär laktosintolerans?

  Primär laktosintolerans beror på att produktionen av enzymet laktas minskar, vilket gör det svårt att bryta ner laktos. Sekundär laktosintolerans uppstår efter en tarminfektion eller skada på tunntarmens slemhinna.

• Finns det medfödd laktosintolerans?

  Ja, men det är extremt ovanligt. Vid medfödd laktosintolerans saknas förmågan att bryta ner mjölksocker redan från födseln.

• Hur behandlas mjölkproteinallergi?

  Den enda behandlingen är att helt utesluta mat som innehåller mjölk eller mjölkprotein. Även små mängder kan orsaka reaktioner, så ingrediensförteckningar bör alltid kontrolleras.

• Kan barn växa ifrån mjölkproteinallergi?

  Ja, mer än 80 % av barn med mjölkproteinallergi tolererar mjölk vid 3 års ålder, och cirka 95 % vid skolstart.

• Hur hanteras laktosintolerans genom kosten?

  Personer med laktosintolerans kan ofta tåla små mängder laktos, särskilt tillsammans med annan mat. Det finns även laktosfria produkter som gör det möjligt att fortsätta äta mjölkprodukter.

• Finns det hjälpmedel för att hantera laktosintolerans?

  Ja, enzymtillskott med laktas kan tas i samband med måltider för att underlätta nedbrytningen av laktos.

• Vilka livsmedel bör undvikas vid mjölkproteinallergi?

  Alla produkter som innehåller mjölk, som mjölk, grädde, ost och yoghurt, samt förädlade livsmedel med mjölkprotein bör undvikas.

• Vilka produkter från Enago är fria från mjölk och laktos?

  Enago erbjuder gröt och välling som är fria från både mjölkprotein och laktos. Produkterna finns i varianterna Havregröt Neutral från cirka 6 månader, Havregröt Äpple från cirka 6 månader, Fullkornsgröt cirka 1–3 år, Havrevälling från cirka 6 månader och Fibervälling från cirka 1 år.